dagenefter

Hur mår du? Börjar verkligen bli orolig här!

Efter att varit kung på TF2 så återkommer jag hit. Vet inte varför men jag gjorde det. Utav någon konstig anledning så förs jag hit emellanåt. Utan att egentligen ha mycket att skriva. Men låter jag musiken spela vidare så kommer det säkert någonting. Cornelis Vreeswijk spelas upp i mina hörlurar för tillfället.

Tänkte på det för en stund sen. Hur kommer det att bli om saker och ting blir som planerat? Självklart kommer det bli "zuper" men hur kommer vardagen se ut? Hur kommer livet att vara? Kommer det att vara några större komplikationer? Kommer det duga för dig? Kommer du vara tillräckligt nöjd? Jag menar saker och ting kanske verkar simpla i teorin, men i praktiken helt annorlunda. Man vet ju inte. Inte för att jag tvekar på vissa saker. Men endå, man är ju lite nyfiken på detaljer. Känner mig lite uppmålad i skyarna. Men jag är inte perfekt, lååångt ifrån.
Återigen så vet man aldrig, men endå så är det intressant. Vad skall jag göra på dagarna? Vad kommer jag att jobba med? Antagligen på en terminal eller på ett lager som truckförare.. -.-
Men det är ju ett som det också och en ganska lätt inkomst. Hur blir det med det körkort jag skulle haft för längesen? Frågorna tar aldrig slut känns det som. Men det är la så det skall vara! Det är dels det som får mig att drivas i dessa tankar. Att fråga utan att få ett svar kan vara frustrerande för vissa! Men för mig, nu inatt, så är det ganska lugnande. Hur wierd det än låter så är det ganska lugnande för då vet jag det att jag är inte den personen som kan svaren på dessa frågor. Jag är inte den som behöver svara just nu. Det kan jag ta då! Då kan svaret vara vad fan som helst och det finner jag mig i.

Där ser man. Cornelis kan verkligen få en att bara driva vidare! Då skall vi se vad vi byter till... Åh, gamla Bruce Springsteen! Tycker man verkligen om musik så tycker man fan om Bruce, annars är man en hycklare! Eller nått...

Ne jag känner verkligen inte för att sluta skriva för tillfället!
Hur dagen har varit? Jo, den har la funkat. Gick upp ganska sent och gick ut på altanen. Pratade lite med Erik, Gonniz och Gabi. Det slutade med att vi bestämde att jag skulle över på frukost som vi i sin tur åt kring 4 tiden. Innan jag gick över till dom så kände jag att jag var tvungen att ringa en viss person, en person som jag anser inte har något att göra med mig att göra. Inte heller har något med att göra vilka val jag gör här i livet att göra, etc. Det var ett samtal som fick mig att inse hur rätt jag gör för mig för en gångs skull här i livet. Jag lyssnar verkligen på mitt hjärta! Jag går inte på känsla, inte heller på knoppen ovanför halsen. Utan jag satsar verkligen på vad hjärtat känner. Men men, jag gick över till dom efter det samtalet. Det var raka vägen till soffan som gällde och chrasha! Sen kom Mohammed över, kul att se honom faktiskt. Steph kom också förbi då hennes mamma skall flytta så hon kom förbi på en kaffe. Simon hade, även han, vägarna förbi! Så det var la trevligt att träffa dessa personer, sjuka är endå det att alla är fortfarande barn i mina ögon. Men eftersom att jag knappt träffat dom på jag vet inte hur länge så blir det la så? Hur som haver, dagen rullade. Tiden gick utan att något speciellt hände.

Sedär, magin kring Bruce lever vidare! Fan vilken kung han är!

Om man skall till att lägga sig? Mår ganska dassigt. Sjukaste är endå det att antagligen så mår jag såhär kasst utav en anledning. Och nej jag mår inte kasst fysiskt. Önskar att så var fallet, men så är det inte. Det har dessutom inte med dig att göra. Dvs att du inte är anledningen. Så du kan pusta ut! :)





Livet är enkelt när jag är med dig S!

Hjälp mig, hur skall jag göra? Vad skall jag göra? Vet inte mycket för tillfället. Normalt sätt så hade jag lutat mig tillbaka och glömt att livet pågår som jag brukar göra. Men utav någon konstig anledning kan jag inte det.
Har väl blivit vuxen och insett att saker och ting inte riktigt är som jag hade velat? Jag vet inte vad jag skall göra. Vet inte hur jag skall gå tillväga med livet härifrån. Vilken sten skall jag lyfta? Lyfter jag på fel sten så är jag EXAKT där jag var för EXAKT 4 år sen. Det skall inte hända, det får inte hända!
Jag får helt enkelt ta saker och ting som de kommer som vanligt. Men det känns dock fel att göra det just nu. Min magkänsla säger mig att jag kan inte bete mig som om jag vore kung längre. Jag borde sansa mig lite.
Men samtidigt vill jag inte, jag vill vara den bulldozer jag alltid varit! Jag vill vara den som inte tänkte mig för, den som bara hade en växel, full fart frammåt i alla lägen! 
Jag vet inte riktigt vart jag vill komma. Eller jo det gör jag, men jag vet liksom inte hur jag skall förklara saker och ting. Sen behöver jag kanske inte göra det heller. Jag skall försöka ta tag i mitt liv, se vad jag kan skruva ut ur denna dränka trasa. Man skulle kunna säga som så att jag känner mig ganska... Vilsen? Lite så känner jag mig just nu. Jag vet vad jag känner och jag vet vad jag vill! Men jag vet inte när, hur eller vad. Det irriterar mig till vansinne. Normalt sett skulle det inte göra det. Men kan inte riktigt få grepp på mig själv på det sättet längre. Vad händer med mig?! Är det den typen utav människa jag blivit? Isåfall vad hände där?
Ne, jag vet att jag inte är samma känslokalla idiot som förr. Jag är inte den respektlösa människan heller. Visst det är väl bra. Men jag är inte den P som jag än gång var. Jag kan knappt med att vara respektlös längre, även om personen/personer förtjänar det! Ett bättre ord att förklara mig som jag var förr är skoningslös.
Efter lite musik och tjöt är jag tillbaka med insikten att: Visst, det är otroligt skönt att kunna vara just; skoningslös. Men, MEN! Jag har vuxit ifrån det. Enkel matematik, jag är numera vuxen!

Hur som haver, vissa tankar jag tänker emellanåt kan verkligen ställa till det för mig. Dock så känner jag faktiskt inte för att blogga mer för tillfället. Känner mig allmänt dassig. Pallar fan inte med mig själv i det stora hela. Mitt huvud är allmänt förstört av mycket skit som är kring mig i dagsläget. Finns bara en positiv sak i mitt liv förutom vänner och familj (som man aldrig någonsin skall underskatta) och det är du.

Här står jag! Dedikerad utan desslike!
Jag skulle gå igenom eld och vatten för att visa vad du betyder.
Inget kan eller kommer någonsin vara stort nog att vara i vägen för min vilja eller mina känslor!
Jag är din!

Hur skall man förklara helgens pådrag? Magiskt? Sagolikt? Majestätiskt? Nej, inget ord kan någonsin beskriva och göra rättvisa i en förklaring på hur bra helg jag har haft! Det var helt.. ja! Jag behövde detta, verkligen! För att förtillfället så ser inte min vardag allt för ljus ut men nu efter denna helgen så känns det så himla mycket lättare. Allt känns så himla mycket bättre!

Men faktum kvarstår, vad händer nu? Det är det jobbiga! Jag vill ju, verkligen! Men å andra sidan, vem skall ta hand om L? Flickan hans? Vet inte om hon kan det på det sättet. Måste verkligen prata med honom för jag lämnar dig fan inte igen! Jag har inte varit världens bästa bror och det vet jag om, men nu är ju tiden för förändringar!

Hur som helst, kom hem runt 2 igår. Tog en promenad med morsan och Heydi, tjötade som fan om allt! Hur mycket jag behövde detta och hur du betyder för mig. Har aldrig pratat med henne om något sådant så det kändes skumt. Jag är inte den som pratar med andra människor eller ja, föräldrar eller någon annan.

Hur som helst så känns det så himla rätt med dig, det har det visserligen alltid gjort! Men allt känns så jävla bra, så rätt, så magiskt! Det är menat att det skall bli vi, det vet jag! Det vet du också. Och efter allt som hänt så är vi bara starkare! Det finns så mycket jag vill skriva ner, men samtidigt får jag inte ur mig allt jag vill få ur mig!
Det känns jätteskumt! En sak är dock säker, framtiden ligger i våra händer. Och den kommer att bli bäst!

Resan hem igår?
Jotack, åkte 19:10 från 08-land. Skulle sätta mig ner så sitter det en kvinna bredvid mig, så jag satte mig ner och bara kopplade av. Sen kommer någon annan kvinna. Vad det såg ut som så hade hon antingen en grav CP skada eller så har hon verkligen gått tunga droger ett bra tag.
Hur som helst, hon kommer och säger att jag sitter på hennes plats, vilket jag inte gör. Men jag är som jag är, jag erbjuder min plats endå och hon tar den! Så jag går och sätter mig någon annan stans, då kommer dom fram till att den andra kvinnan, som satt där först, satt på fel ställe så jag fick hoppa tillbaka till min plats. VILKET JAG ÅNGRAR! Hon satt där med världens spasmer och sjuka ryck hela fucking resan. När det gäller vissa grejer så har jag ett sjukt tålamod och det sattes verkligen på test när jag var tvungen att sitta jämte henne. Hur som helst så hade ett annat tåg havrerat på vägen till Göteborg, halvvägs till Göteborg. Så då skulle vi tydligen plocka upp dom resenärer.
Problemet var det att det fanns bara EN STEGE! Då kände jag att min frustration bara ökade ännu mer. Barn grät som jag vet inte vad på tåget! Där satt jag och svettades sönder för att det var sjukt varmt, satt bredvid ett människa som sprattlade mer än en nackad höna samt en fisk på land, och inte nog med det! Var RÄTT SÅ hungrig. Och som sagt, pricken över i:et - en fucking stege!
Så vi stog still ett bra tag för attfå upp alla resenärer då det andra tåget var fullt. När, efter många om och men, dom andra kom på så fanns det några äldre. Och jag är tyvärr som jag är, jag erbjuder min plats till en äldre kvinna så det slutade med mig på golvet. Sitta och bara vänta.
Nåväl, tåget rör sig frammåt. Otroligt sakta men säkert. Dom kunde inte köra full fart utav någon konstig anledning. Vet ej varför. Hur som haver, det tog tid att komma fram. Men ja, sen kommer vi till Vårgårda där tåget bara tvärnitar och det blev kalabalik. Utav någon anledning så var det kritiska driftstörningar så vi åkte över 4 mil i 40 km/h. Bara det tog ju mer än en timme vilket normalt sätt hade gått väldigt fort. Då jag satt på ett x2000. Såsmåningom så kom vi fram till Partille så det tydligen var folk som var på spåret och jobbade och där tog det också tid då vi fick stå stilla en stund till. Men tillslut så kom vi iallafall in till Göteborg. Klockan hade då slagit ungefär 01:30. Men modern min var vaken och ville verkligen hämta mig. Fast än jag sade nej så stod hon där. Man får väl tacka för det mor!
Detta är en kort berättelse om min tågresa från igår. Orkar inte skriva mer egentligen. Får återkomma senare!

Vad skall man säga? Du är framtiden jag alltid letat efter!
Du kan verligen få mig att må bra i alla lägen!
Jag kan inte tänka mig ett värdigt liv utan att ha dig med i det.
Vi har många dagar framför oss, många!
Våran era tillsammans ligger precis runt hörnet.
Det är vår tur nu!

Verkligheten suger apkuk och jag var hemma runt 02:00 nu inatt. Återkommer senare under dagen

Funderar på att försöka sova en liten stund. Vill ju endå vara någorlunda människa när det väl gäller! Om jag skulle lägga mig nu så innebär det att jag kanske skulle sova kanske, 2 h vilket får duga för tillfället. Uppdaterar senare.

Veckan har la varit sisådär. Känner verkligen att jag vill bara lämna allt bakom mig nu, allt som hänt under året! Förutom Nikita då, självklart! Ne, annars vill jag bara lämna det bakom mig! Längtar verkligen efter -12! Det skall bli kul och se hur livet ser ut om ett år. För det kommer att hända en del så man får allt ta ett stabilt grepp om sin hatt och bara hänga på!
Sitter här och lyssnar på gamla sentimental låtar som påminner om livet ifrån förr. Inser mer och mer att jag är inte samma människa, jag saknar så himla mycket från förr. Det gör jag verkligen! Men jag har endå vuxit och blivit en vuxen individ. Som måste ta sitt ansvar etc. Säga vad man vill men det var fan lättare när man var yngre. Det sjuka är det att jag kan sakna tillbaka såpass mycket emellan åt att jag ligger på gränsen till depression. Tro det eller ej. Har ganska mycket bagage som plågar mig trots min unga ålder. Eller ja, inte sådant bagage utan vissa tankar som kommer upp emellanåt.
Alex, du är en utav dom. Det är du också Nikita! Men det finns så mycket att säga liksom, vi hade en underbar tid som barn. Men vad hände sen? Numera bläjzar ni sönder, ni som fortfarande lever. Tänker på dig också Jacob, fan du hamnade i koma och än idag är du inte helt återställd. Kommer du aldrig riktigt bli. Men för mig så kommer du alltid att vara en broder i vått och torrt, fast än vi inte hörts på jag vet inte hur länge. Vad hände med oss? Vad hände med er? Jag är nog den ENDA som har gått vidare från det. Och ibland så önskar jag att jag aldrig gick vidare från den skiten. För att mina vänner, mina brödrer och systrar är fortfarande kvar där!
Men någon var la tvungen att visa vägen, eller nått? Det suger verkligen att jag har sådanna tankar. Suger så mycket att tänka tillbaka på våra dagar och endå känna att liksom "det var då!". Försöker trycka tillbaka många känslor emellanåt för ibland när jag går runt här i Backa så ser jag oss springa runt. Jag gör verkligen det, oss som små sprang runt eller åkte runt på vafan vi hade, inlines eller cykel eller vadfan som helst och busade och grejade och hade oss. Minns fortfarande hur vi bröt oss in på sopstationen och hur jag smög in när det endå var folk där inne då jag smög bara 1m bakom dom och dansade. Minns allt!
Men det var goda tider, det var det verkligen! Inget ansvar, inga känslor. Tiden går vidare och jag kommer alltid att minnas de tider vi hade tillsammans, alltid! Men som sagt. Det var då, måste verkligen släppa taget om det för det äter upp mig innifrån! Som när 9/11, farsan sade att det hade flugit flygplan rakt in i WTC.
Mitt svar var EXAKT - Fan bryr jag mig om det!? Jag och Alex skall iväg till Lundbybadet, syns sen! Hej!
Ne, nu skall jag blicka frammåt istället! Skall träffa finaste imorgon, spendera helgen med denna underbara varelse! Sen är det tillbaka till verkligheten, men den kanske inte blir så långvarig. Vem vet? Hur som haver så kommer jag ha en helt underbar helg hur man än kommer att vrida och vända på det, kommer bli awsome!
Frågan är dock, vad skall man ha med sig? Skall man ta med sig lite mer kläder tro? Ett ombytte iallafall kan ju vara bra att ha. Äh, tar det i sista minuten som vanligt! Är dock sjukt sugen på att gå ner till Statoil och köpa cigg men det skall jag fan inte göra! Någon gång måste jag fan sätta ner foten! Måste verkligen börja ta hand om mig själv lite bättre, det är fan inte värt att misshandla min kropp som jag gör. Dricker kopiösa mängder alkohol per helg, röker och snusar som aldrig förr. Men samtidigt så känner jag att jag bara lever en gång och då kan jag passa på men endå. Fan vill endå känna mig piggare än vad jag gör.
Måste verkligen få en balans i det hela! Så man kanske mår lite bättre emellan åt. Men men, det återstår att se. -12 kommer bli ett fruktansvärt bra år! I know so! Sen vad som kommer att hända återstår att se som sagt.
Sjuka endå är att jag är också fruktasvärt sugen på en öl. Och om jag skall dricka så kommer jag vilja röka. Då kan jag lika gärna gå över till grannen och sätta mig där en stund. Men som sagt, det skall jag inte göra. Men hur fan skall jag spendera kvällen? Kan inte riktigt somna för jag sov tidigare under dagen, så jag kommer typ sitta här och bara vänta känns det som!
Hmm, borde duscha innan jag åker också för den delen. Men frågan är - orkar jag? Jag måste orka helt enkelt! Åh, det är Våra värsta år på TV! Återkommer kanske senare, kanske sätter mig och spelar eller nått om en stund.

Mitt tålamod börjar ta slut! Vill inte vänta mer! Du & jag, jag & du, VI!

Har nu legat och sovit en bra stund. Det innebär också att jag troligtvis inte kommer att kunna somna inatt, äh jag kan sova på tåget! Gud vad skönt det skall bli att komma bort från allt och bara släppa det, iallafall under en helg!
Det kommer inte bli vilken helg som helst utan helgernas helg! Återkommer senare!

Du!

Har precis pratat med bossen, fick glädjebesked! Jobba på BP imorgon för att senare få meddelande om varsling. Känns ärlig talat, väldigt bra med tanke på att jag visste att det skulle bli såhär. Till er alla som hela tiden har sagt att nej Högsbo kommer inte att bli förlorat och nej Torslanda kommer inte gå förlorat, vill jag bara säga; Hah, I told you so! Jag är inte dum, jag kan läsa mellan raderna emellanåt och fan vad jag njuter!
Jag ser detta som något positivt, verkligen! Frågade även bossen om hur det ligger till med jobb i en annan stad, en viss annan stad. Så han skulle kolla upp det så får vi se vad som händer. Men detta är ju hela underbart! Skall bli kul för dig som har en unge på 4 månader, beter dig som en fitta och ryker på denna skiten. Inte nog med det, dom har inget gott att säga om dig för övrigt utan att du är "trevlig" vilket ALLA är! Jag är jätte hemsk som skriver sådanna grejer som detta, men faktum kvarstår. Det skall bli kul!
Jag är ärlig, det är min nya väg i livet. Ärlighet! Det står jag fast vid!

Men det är la som det är! Jag gråter verkligen inte floder utan jag bara njuter utav det faktum att jag blir varslad, jag kommer att få a-kassa, vilket jag hatar! Men då har jag en trygghet tills det att jag hittar ett nytt jobb! Åh, livet ler mot mig emellanåt. Det ler verkligen!

Du gjorde hela min dag!

Om mindre än 48 h så är jag framme och med dig! Sinnessjukt hur bra det känns! Men nog om dig kanske, det har varit en HEL del skriverier om dig! ;)
En annan sjuk sak är att jag har vaknat, somnat, vaknat, somnat, i nästan 12 timmar. Vad hände där?! Dock så behöver jag sådanna nätter emellanåt. För normalt sett sover jag i snitt kanske 4-5 h per natt, max! Skall ut med Heydi nu strax.
Fan det suger verkligen att inte jobba. Trodde aldrig egentligen att jag skulle säga en sån grej med tanke på hur lat jag är. Men jag har verkligen insett vilken arbetsmoral jag sitter inne med. Tråkigt när det blir som det blir. Men man får ju vända på det och se från den ljusa sidan. Detta kanske ger mig den sparken i arslet som jag kanske behöver för att åstakomma stordåd i verkliga livet? Så som förgylla min framtid med dig?

Min skatt!

..Att mina tankar borde jag hålla för mig själv mer eller mindre. Iallafall vissa utav dom. Känner så himla mycket men vill liksom inte säga för mycket, inte för att man inte kan säga för mycket, så sätt. Men endå. :)

Vaknade nu för en liten stund sedan, insåg att det fortfarande var denna jävla skitdag, den känns verkligen som en evighet. Allt har gått emot mig idag. Har tappat lusten helt, lusten som har med allt att göra. Eller ja, nästan. Är det såhär det skall vara eller är jag bara känslig idag? Jag brukar verkligen inte vara den första som klagar över saker och ting men idag så är det bokstavligt talat skit. Den enda personen som skulle kunna vända upp och ner på denna dagen befinner sig 50 mil ifrån mig! Ett avstånd som skall decimeras till 0 m inom en snar framtid förhoppningsvis!

Tänker på dig!

Snart kommer mitt hjärtegull hem! Synd bara att det inte är hem till oss! Pratade nyss i telefon med henne, 30 underbara minuter att lyssna på henne i telefon. Det är som musik! Dagen har gått åt att bara vänta tills att du kommer hem. Timmarna och minuterna har gått så fruktansvärt långsamt. Men den som väntar på något gott väntar la aldrig för länge! Men du är inte gott, du är godast! :)

Nu skall man jobba med däcken imorgon vilket är världens neger jobb. Sen skall man köra borta på BP olja. Helt jävla fantastiskt hur rövknullad man kan bli. Men någon skall la bli det, tydligen är det alltid jag..

Känner mig verkligen inte sugen att skriva för tillfället. Men skriver lite.
Kom hem från mötet för ett tag sen från mötet med bossen. Vi satt i 30 min och pratade om diverse saker om jobbet. Hur som haver, det slutade med att fick reda på att bossarna på jobbet anser att jag försvinner emellanåt. Vilket resulterade bara i att jag bara skrattade bossen rakt upp i ansiktet! Jag är en uttav dom som jobbar bäst, hårdast etc. Ställer alltid upp osv. Endå så får jag en sånhär grej rakt upp i ansiktet! Varför? Jo för att jag och och mina TL's inte riktigt går ihop. Jag är inte som dom är, jag är ingen liten pojke som lyssnar blint på vad läraren säger. Jag ser till att jobbet blir gjort! Jag är där för att jobba, inte skaffa vänner. Behöver absolut inga sådanna backstabbers! När min boss frågade om dom pratat med mig och jag svarade nej så fattade han absolut ingenting. Då förklarade jag för honom att dom försöker göra sig av med mig för att jag är som jag är. Jag säger vad jag tänker och gör det jag skall göra. Antagligen gillar dom la inte någon som har åsikter. Dom letar väl efter tråkiga svenska medarbetare där? Jag är ingen vanlig tråkig svensk! Jag är ingen rövslickare!
Jag har kommit till insikt ÄNNU en gång att jag skall inte lägga min tillit till min boss. Förra jobbet var exakt samma, försöker pissa på mig. När det inte funkar så beter man sig som en fitta mot mig tills dess att jag går. Det är så jävla tråkigt att man, emellan vuxna människor, inte kan bete sig som sådanna. Vara ärliga och säga vad man tycker utan dom vill att man skall rätta sig eller slicka för dom. Iallafall utav mina erfarenheter.
Men nej, jag kommer inte dalta med mina bossar, jag kommer inte slicka någon. Eller jo, en person gör jag det mer än gärna på! :) Men inga bossar! Jag är jag och jag kommer att förbli jag. Duger det inte? Ne men då får man la förfan se till hur jag jobbar, och hur BRA jag jobbar. Titta bara förra veckan då det var kaos när jag inte var där. Sen när jag kom dagen efter så var det inte kaos längre. Ne jag skall nog skita i att jobba i lag och satsa ensam. Så dagens passning går till två fittor rent ut sagt, R.B & P.J!
Grattis ni är dom, officiellt, största fittorna i dagsläget. Falska som svin, ljuger som få och är bara allmänt fega. Ni kan inte ta en diskussion, ni kan inte heller bete er som vuxna människor och erat ack så fina motto kan ni bokstavligt talat köra upp någonstans där solen absolut inte skiner!
Så, då kanske man skall ta och söka nytt. Funderar otroligt starkt på att söka jobb "utanför Sverige". Eller ja, på baksidan iallafall! Någon som vet om det finns ett jobb till mig där i närheten så slipper jag leta? :)

Saknar dig så fruktansvärt!

Det var en vecka sedan livet var helt underbart. Det är det fortfarande men då var det ännu bättre! Och bättre kommer det definitivt att bli! :)

Hur som haver, jag broder och fader var iväg förut och "firade" fars dag en vecka senare då tid inte fanns på schemat förra veckan. Så vi var på Kville biljard och lirade lite biljard. Jag vann, självklart. Men den som endå imponerade, NOT, var Linus som failade med exakt allt han gjorde nästan. Pinsamt broder, pinsamt! Men däremot så är inte Kville som det en gång var. Det har blivit världens jävla skitställe. Tyvärr, där tappade ni en potentiell stammis.
Sen har jag i timmar chattat med dig. Sjukt hur tiden bara försvinner. Hur mycket man får sagt endå. Men men det är la så det är när man gått och blivit som man blivit. Det är la smällar man får ta antar jag. Får jag helt enkelt leva med, lider definitivt inte över det!
Sen så är det ju måndag imorgon. Vill verkligen inte ha måndag imorgon. Vart ju avbokad - IGEN! Så jag skall ha ett möte med bossen imorgon inne i stan.
Han sade att jag inte behöver oroa mig men vafan, jag vill ju jobba. Sen så har jag ju inte varit den bästa medarbetaren heller kanske, jag vågar iallafall stå upp för mig om man säger så. Jaja, han ville prata så vi får la se. Funderar på att säga upp mig iallafall, tänker inte stanna på ett ställe där jag blir behandlad som skit. Redan gjort det för mycket, jag är alldeles för lojal att det är löjligt egentligen!
Men vad gör man inte för cashen? Vet bara inte vad jag gör nu resten utav veckan. Skall man leta jobb? Skall man göra annat? Vet inte, hatar att leva i ovissheten på det sättet. Det är skillnad på mig när det gäller sånna grejer nu gentemot hur det var förr. Då brydde jag mig inte på samma sätt som jag gör idag. Men som sagt, detär ju lite skillnad i dagsläget också.
Ne men jag får la uppdatera så fort jag kan imorgon så får vi la se. Gör la antagligen det lite kort imorgon på vägen hem. Sjukt hur mycket jag verkligen bävar inför morgondagen, det trodde jag verkligen inte om mig själv.
Äh, skitsamma! Jag tar livet som det kommer! Jag är, vad du än säger, Stålmannen!




Du är livet! Ett liv utan dig är inte ett liv värt att leva.

Jag tänkte skriva ett längre inlägg här på bloggen. Men det blir tyvärr inte så denna gången! Anledningen till detta är pga en viss tös! Denna tös ockuperar mitt huvud hela dagarna, men även hela nätterna. Det går inte en endaste natt uttan att du är där och spökar! Inte för att jag har något emot det, så sätt. Men ja, du har kommit in i mitt liv, så starkt. Du har kommit in och svept iväg mina fötter. Jag svävar bland de rosa moln som en gång fanns! Sanslöst hur en människa bara kan göra så med någon som mig.
Jag ser mig själv lite utav ett monster då jag knappt visar några riktiga känslor. Men med dig, så är det helt annorlunda! Jag blir en annan person, en bättre person. Du gör mig som sagt.. Hel! Jag är dedikerad, mer än någonsin! Jag skall bevisa vart jag hör hemma för dig, vart du hör hemma, vart VI hör hemma! Jag är din!

Då skall vi se. I fredags åkte jag till skatteverket och grejade ochhade mig. När jag var klar där så bestämde jag mig för att åka till Ridderheims. En otroligt konstig impuls. Men men, jag åkte ditt och träffade bl a Albert, min broder från en annan moder! Träffade även Fikri, Manno, Samir, Sanid etc.
Fan va kul det är att se dom! Saknar tiden från Ridderheims emellanåt. Dock så träffade jag ju Öqvist. Gammla bossen, blev kallad för judas! Men så blir det när du behandlade mig som din kompanihora, fick han till svar. Sen var han tyst. Äckel!
Sen åkte jag hem för att äta etc. Dricka sig lite sig. Så ringer Ralle! Han vill att jag skall infinna mig borta hos honom under kvällen, så jag lyckas få med mig brodern över dit en stund. Sen ville han in till stan och det slutar med att han åker in med mitt kort. Lyckad kväll!


Lördag. Skitdag så sätt. Upp tidigt, bakis som fan! Iväg och spela match som vi förlorade med... Vet itne! Sen hemmåt för att äta lite och slockna i soffan. Tvingar upp mig själv runt halv 3 för att pysa över till mr. Johan.
Ett jävla familje kalas och jag var där. Hela släckten var där och shit. Men men jag satt där och var någorlunda social. Pratade och var trevlig, Johan tog in öl efter öl efter öl efter öl till mig hela tiden, så jag klagade inte! Sen så kunde jag inte komma ut för att hämta någon så sätt.
Men det.. Ja. Det var la trevligt där så, men sen ville dom ju att jag skulle med ut, men det fick jag stå över. Så dom vart ju lite besvikna på mig, men jag kan ju inte finnas tillgänglig för alla! Är bara tillgänglig för en person 24/7, och du vet vem du är! :)

Söndag. Idag är typ min ultimata bakis dag känns det som. Mår illa, skallebonk utan dess like och känner mig bara allmänt seg. Så idag kommer det absolut inte att hända mycket. Men men, man får la se vad dagen utvisar. Inget är ju trots det omöjligt!

Nästa vecka. Jag är avbokad. Oväntat va? Skall in till kontoret imorgon, skall vara där 11. Chefen ville tjöta om något. Så vi får la se. Inofficiellt så söker jag nytt än så länge.

Men det bästa med hela helgen har varit att du varit i mina tankar hela helgen! Du har satt dina frön i mig. Du har märkt mig för livet, det är absolut inget jag klagar över. Du är livet för mig! Men det bästa utav allt - Du är min!

Jag har fallit så fruktansvärt för dig. Inget kan stoppa mig nu! Rubriken säger allt! :)

Mitt liv kan inte bli bättre, jag får verkligen rätsida på saker och ting nu. Visst jag har ingen lägenhet, jag har ingen flickvän, jag har inte massa saker, jag har inte körkort.
MEN!
Saker och ting ser ljusa ut, lägenhet skall jag införskaffa mig, hur det går till löser sig. Flickvän.. Åh gud, jag kommer att ha en snart! En alldeles för bra sådan, en sådan som skulle göra alla boysen så avundsjuka. Hon har DET! Massa saker skiter jag fullkomligt i, behöver inte det. Behöver två saker endast. Det är lägenhet och DIG! Sen körkort!? Det löser sig det också, har mina planer där också.
Däremot, så sitter jag här på "mumble", har en öl vid min sida och tänker på dig. Tänker på dig konstant, kan inte riktigt fatta att saker och ting som hänt och som kommer att hända är sanna ännu. Men det märker jag väl så småningom. Dock är jag lite bekymrad över det, men det kan jag la ta en annan gång.

01:53
Tappade bort alla ord, allt, helt och hållet! Så nu efter 1 ½ timma och x antal öl så fortsätter jag här på bloggen. Hur som helst, jag tänker på dig konstant. Jag är glad för det. Livet börjar som sagt vända. 
Dock förtjänar jag det inte för fem öre, men ibland anser jag dock att jag gör det. Känner på mig att jag måste få ur mig saker och ting, är ju inte längre den känslokalla typen längre. Som tur är.

Vad som händer i helgen? Bah!
Imorgon skall jag in till Skatteverket och leka hela havet stormar! Sen skall jag raka vägen till systemet! (NAJS) Sen blir det la att sitta och prata med dig! På lördag? Mr. J fyller år och han ville ha mig där, han har ringt mig hela veckan. Suck, men det kanske blir bra det. Söndag; inget. Mitt liv är inte roligare än så. Det KAN bli fan så mycket roligare och det SKALL det också bli! Längtar efter den dagen, gud vad jag längtar!

Dessutom så vill jag dedikera detta blogg-inlägget till en viss person som bevisat gång på gång att denna är en kraft att räkna med. Denna person har alltid varit mig en trogen vapendragare och jag kommer aldrig att svika dig på något sätt. Du såg till att fixa en grej jag bad dig, du löste det som du alltid gjort! Jag lyfter dig till skyarna för att du har gjort dig förtjänt utav det. Du har min fulla respekt och mitt fulla stöd vad du än gör och vart du dig än vänder här i livet. Du är ovärdelig, för mig är du en sann broder; Gugge!

Sitter dock här, klockan är nu 02:35 och det finns så mycket jag vill skriva egenligen. Såååå himla mycket, men samtidigt, ja. Jag kan verkligen inte fatta vilken tur jag har egentligen. Jag har ALDRIG sådan tur som jag har atm. Känner mig så himla lyckligt lottad och det känns bra. Samtidigt känns det fel, det finns dom som förtjänar det mer än mig. Men hur som helst. Nu har jag den turen och om jag skall vara ärlig så skiter jag fullkomligt i de andra. Jag tänker inte låta något/någon slå undan mina ben till sann lycka. Den som får för sig det är "in for a world of pain". 

Du är med mig hela tiden, glöm aldrig det!

Åh, irritationen bara växer. Hur kan man verkligen köpa ett sådant skådespeleri!? Man måste vara frukansvärt naiv att tro gott om den personen på något sätt. Att man verkligen kan slicka såpass mycket röv att det verkligen ger resultat är bara äkligt att se.
Personligen hatar jag folk som slickar röv rent allmänt, men denna personen.. Han toppar verkligen allt. Blir bara så jävla förbannad att man verkligen som TL kan köpa det. Jag har fått tillsägelse om att jag jobbar kasst, UTAN en anledning. Denna person blir bara hyllad. Tragiskt, så tragiskt. Om man säger som såhär, vi var 4 man som såg till att TC fick det dom skulle, men vi körde för 6 man. Dvs att med detta äckel är ni normalt sätt 5 man. Ne, för då står han och tjötar som den jävla bonden han är med ena TL.
Hade inte förvånat mig att han i senare skede då vi skulle gå lade en sådan fin kommentar; "Titta, nu när jag hoppade in och körde så löste det sig". Yeah right! Horungen körde 3 stuvar när jag körde 4 ½. Det går inte riktigt ihop hur du nu kan vara så bra. Men oroa dig inte lilla du. Jag skall vänta tills alla är i lunchrummet och förklara för alla hur VI, inte du, hur VI tog hand om utflytet. Skall bli kul när jag kommer att nämna ditt namn inför gruppen hur jävla käzz du är. Det roligaste i det hela är det att jag har alla bakom min rygg. Kommer bli intressant hur folk kommer att reagera. Vem vet? Det är ju förfan bara Svensson's som står som ansvariga så dom bör & LÄR anse att jag bara skadar gruppen, vilket i sin tur innebär att jag lär förlora jobbet. Vem vet?
Jag vet som så att jag står åtminstone upp för mig själv, inte någon annan, utan mig själv. Jag är inte den utan ryggrad som bara gnäller och anser att det är fel. Folk måste fan inse att står du inte upp för dig själv så gör ingen det. Nu när jag tänker efter så är det inte bara tragiskt, utan även patetiskt hur saker och ting sker och även hur folk också kan låta det ske.

Jag tycker inte om folk utan ryggrad. Jag tycker visserligen inte av folk rent generellt så sätt. Men fan alltså, slicka röv för att "lyckas" på ett fucking jävla lager, det är ju bara under all kritik. Det värsta är väl nog att läsaren -na tycker att det är nog mer patetiskt att klaga över en sådan grej. So be it. Jag står åtminstone för det! Men en sak skall denna person ha jävligt klart för sig, tro fan inte att du kan komma och skoja och vara trevlig mot mig med den bruna tungan. Då kommer jag att vända upp och ner på väääldigt mycket kring din närvaro på jobbet. Jag tål dig helt enkelt inte. Varken dig, din äckliga tunga eller något som har med dig att göra. Smuts är vad du är!

I need a hero to save my life
I need a hero, just in time
Save me just in time
Save me just in time

Who's gonna fight for what's right?
Who's gonna help us survive?
We're in the fight of our lives
And we're not ready to die

Who's gonna fight for the weak?
Who's gonna make 'em believe?
I've got a hero, I've got a hero
Living in me

I'm gonna fight for what's right
Today I'm speaking my mind
And if it kills me tonight
I will be ready to die

A hero's not afraid to give his life
A hero's gonna save me just in time


Det är bara du, det har alltid bara varit du, och det kommer att förbli att vara just - DU!
Kring dig är allt så lätt.
Kring dig kan jag alltid vara mig själv.
Jag skall ge dig allt, jag skall bli din klippa.
Den du kan luta dig tillbaka mot och bara njuta.
Jag vill vara den personen, om du låter mig.
Jag vill vara den du kallar söta smeknamn till.
Jag vill vara den personen som du lägger dig bredvid om kvällarna som kan värma dig hela vägen in i benen så som du värmer mig.
Jag vill vara DEN!

Nåväl, nu har jag sovit en stund. Skall snart iväg till jobbet igen. Börjar tröttna på vissa människor kring mig redan. Tragiskt hur man kan visa upp två sidor mot mig på det sättet egentligen. Men det är ingen fara, dessa personer kommer att få sig en lektion i hur man beter sig, iallafall mot mig.
Men hur som haver. Livet går vidare och julen ligger runt hörnet. Skall bli intressant att se hur saker och ting kommer att lösa sig. Hoppas J pratar med hyresvärden idag för jag pallar itne en dag till här. Måste ha eget, måste få leva mitt liv! Undrar också hur julen kommer att spenderas, inte så att jag bryr mig speciellt men orka egentligen sitta där och vara nykter eller liknande. Men det löser sig det också.

Vet inte riktigt vad jag skall skriva, vaknade inte direkt på rätt sida idag. Då kan man bli lite avtrubbad. Dock känner jag mig allmänt trött på mig själv, men det är la så det skall vara när jag inte lyssnar på mig själv. Det känns som att jag måste lära mig saker jag redan kan men som jag har "glömt". Går inte riktigt att förklara, men det märks väl så småningom.

Hur som helst. Jag känner numera en viss livsglädje jag inte känt på många år. Fortsätter skriva mer ikväll.. Är tyvärr itne sugen att skriva.


I'm no hero, you remember how I was, you know
All I ever did was worry, feeling out of control
To the point where everything was going end over end
I'm spinning around in circles again
This is where you come in
All of this to explain to you why
I had to separate myself away from yesterday's life
Please remember this isn't how I hoped it would be
But I had to protect you from me
Thats why I slipped out the back before you knew I was there
I know you felt unprepared
But every single time I was around I just bring you down
And I could tell that it was time to be scared
Thats why I slipped out the back before you knew I was there
And I know the way I left wasn't fair
I didn't want to be around just to bring you down
I'm not a hero but don't think I didn't care