Nattliga funderingar.
Dagen har rullat på, seg som satan. Ännu en dag som arbetslös är en låååång dag. Hur som haver, jag vaknade på ett jättebra sätt genom att älskade ringer mig och pratar. Dock har jag tyvärr inget som helst minne utav att jag ens pratade. Men det är som det är. När jag väl tvingat mig upp så var jag tvungen att ta tag i mittt liv litegranna, ringde A-Kassan bl a. Så det är avklarat iallafall! Sen begav jag och Linus oss iväg in till stan för att byta mina jeans som jag och Linus införskaffade oss i... Torsdags. Vi skulle även träffa Robin och Uggla där inne som varit ute på sina små äventyr. Efter x antal affärer och jag gick egentligen med för att vara sällskap och se ut som ett miffo bland alla människor i affärerna så begick vi oss till Zara för att få med mr. Thai ut på vidare äventyr. Vidare gick vi till Donken där Robin stod och spottade och svor över hur lång tid det tog för honom att få sin mat, framförallt eftersom att han var den som klagade mest över att han var hungrigast. Men men, sen gick vi vidare till Condecco där vi satte oss en stund. Tjötade lite om olika random saker för att sen splittras. När jag väl anlände hem så satte jag mig och förnedrade ännu fler människor på Q3L. Någon som verkar gilla min approatch som även passat på att add mig är en Pollack som hela tiden försöker hetsa mig tillbaka, tragiskt nog dör han i 90% utav fallen endå!
Senare under kvällen hade jag en mindre givande diskussion med älskade, ta det inte på fel sätt nu. Men vi kärleksförklarade varann och berättade hur tomma vi kände oss och hur tom våran vardag är utan varandra. Att vi helt enkelt saknade varann! Och allt det där gör vi, utav in i helvete. Men åter till punkten.
Anledningen att det var mindre givande var, i min mening, för att jag hade hellre sagt allt det där face to face till dig. Vill verkligen vara med dig hela tiden, få säga allt sånt till dig rakt upp och ner istället för att skriva skiten. Det suger verkligen! Sen överdriver jag lite också när jag skriver att det var "mindre givande". Klart det var givande men som sagt, det hade varit mer givande att säga det till dig, inte skriva och inte i telefon utan säga det och titta dig i ögonen samtidigt. För är det något jag vill så är det att se dig rakt in i ögonen och berätta vad jag känner för dig. Att tala om för dig hur mycket du betyder för mig. Att jag verkligen älskar dig och att får jag inte spendera hela min framtid med dig. Men den dagen kommer, den har redan kommit på sätt och vis. Men jag vill få möjligheten att göra det om och om igen för att verkligen få dig att inse att jag menar allvar. Att jag satsar till 120% i detta! Om inte annat så märks det i och med allt jag lämnar bakom mig här i Göteborg för en framtid med dig. Jag har ändrats, du har ändrats: Vi är numera ostoppbara tillsammans.
Jag är din, Sara Filippa Charlotta Ekroth! <3
