Nå.

Min kväll har raserat något så fruktansvärt, från att ha varit sjukt lycklig till att bli sjukt nere. Som en blixt från klar himmel kom det, inte nog med det. Det kom i dubbla omgångar skulle man kunna säga. Det är verkligen det sjuka med mig, kan bli för tankspridd och då blir inget positivt. Aldrig positivt! Osäkerheten växte ikväll och den sabbade allt. Inte nog med att jag bokstavligt talat känner mig ynklig och liten, utan även patetisk och fruktansvärt löjlig. Jag mår verkligen skit just nu. Önskar verkligen att vi inte kom in på den diskussionen vi hade tidigare när jag blev som jag blev. Det var liksom spiken i kistan. Den gjorde verkligen ingen nytta, snarare grym skada på mig under kvällen, men försöker för tillfället att supa bort den så gott det går. Just nu så sitter jag här och funderar på om det verkligen är värt det att trycka på den knappen, fast än jag inte vill så är det så jävla mycket enklare. Dessutom så känns det mycket enklare nu eftersom att jag egentligen har betett mig som en och en annan fitta mot Sara egentligen. Jag kan skylla ifrån mig på att dett är hon som orsakat denna osäkerhet och "smärta" inom mig, men det skulle varken vara rättvist eller rätt då det endå är jag som är den som känner känslor. Fattar bara inte hur mycket saker kunde skada mig under kvällens diskussion, hur? Varför?
Närfan blev jag så fruktansvärt blödig!? Det börjar fan bli dags att sluta med det, men samtidigt så är det så jävla skönt på ett sätt att få känna och må som jag gör, nu känner jag att jag lever iallafall. Att jag inte rört den knappen som skulle kunna stänga av alla mina känslor. Som jag förklarade för dig hjärtat, den dagen jag trycker in den knappen så är det kört. Jag skiter fullkomligt hur det låter eller hur det framställs, men så är det. Jag är itne långt ifrån att bli den känslokalla typen just nu. Men det återstår att se. Faktum kvarstår, jag vill inte trycka på den knappen. Har verkligen betett mig som en fitta mot Sara ikväll, du förtjänar inte det. Absolut inte. Faktum är att jag fortfarande tycker att du förtjänar bättre. Ja, jag vet att du tycker att det är skitsnack osv bla bla bla. Men det finns mycket du inte vet ännu. Jag är skadad, efter allt som hänt osv. Jag är skadad, sönder, itu, bruten etc. Jag är det. Jag älskar dig det gör jag. Tro inget annat.
Det är antagligen anledningen till att jag gör som jag gör just nu. Kan inte rå för att jag mår skit över det som blivit sagt osv. Det är något inom mig som fuckar upp allt, som det alltid har gjort. Det finns det så många bevis på i mitt liv att det är fan löjligt. Finns för mycket exempel på det. Jag fuckar upp allt som är bra för mig på ett eller annat sätt. Och ärligt talat så har det gått till den gränsen ännu en gång då jag just nu inte bryr mig. Inget illa menat mot varken dig Sara eller någon annan där ute. Men ja, det blir som det blir. Jag lutar mig bara tillbaka nu med mina öl och så får vi se. Känner inte för att bry mig speciellt mycket. Jag är absolut inte nöjd med mig själv. Varken mentalt eller fysiskt, kommer aldrig att vara. Sen visst. Det är ett fucking I-lands problem men nu anser att jag har rätt att ha mina åsikter. Normalt sätt borde jag skratta åt ett sådant problem jag sitter i just nu men med dessa propotioner så skulle jag aldrig med att kunna göra det. Pallar nite mer, skall dit jag inte varit sedan Nikita lämnade oss, har inte kunnat med det. Men just ikväll så gör det inte saker värre än vad det är. Kråkberget är en trogen vän. Lika så är ölen som skall med mig.
Tack och hej, far nu åt helvete..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0