It's like I'm two faced
Tack samtalet imorse älskling, det gjorde gott för mig. Att exponera mig som jag gjort i de inlägg som jag ännu inte och inte heller kommer att läsa har jag aldrig gjort. Öppnade mig på både gott och ont. För igår nådde jag verkligen botten, är fortfarande där nere men jobbar mig sakta men säkert uppåt. Gör verkligen allt i min makt för att bli av med dessa känslor. Om sannigen skall fram så visar jag nog för mycket. Känner lite för mycket. Visst det är bra för dig hjärtat att jag gör det, även mig med. Men såpass mycket som jag känner det är bara konstigt. Att i stort sätt bete mig som ett fucking fruntimmer och känna känslor och skit. Iallafall sådanna starka som jag känner iallafall. Men saker och ting är bara en gigantisk gråzon för mig just nu.
Pratade en stund med morsan tidigare under dagen. Hon såg på mig att jag verkligen mådde skit. Sen vet nog varken du Sara eller någon annan i vilka propotioner denna smeten består utav. Men vad som hände under nattens gång stannar också där. Finns ingen anledning att gå tillbaka och tänka, grubbla eller analysera.
Mår bara allmänt dåligt.
